Ett område av riksintresse
2013 utsågs Kallak/Gállok till ett område av riksintresse, värt att skydda på grund av gruvbrytningspotentialen. Fyndigheten som hittats är unik och genom anrikning kan halten ökas till ett marknadsledande koncentrat som innehåller upp till 71,5 % järn.
Målet är att utveckla projektet genom förstudier och slutgiltiga genomförbarhetsstudier för att visa projektets genomförbarhet och kvalitet med målet att slutföra den slutgiltiga genomförbarhetsstudien 2025.
Från fynd till gruva
Järnmalmsfyndigheten i Kallak/Gállok upptäcktes redan på 1940-talet.
1947
1970
2006
2010–2014
2013
2014
2015
2016
2017
Mars 2022
2022
2023
2023 och framåt
2024
1947
Fyndigheten i Kallak/Gállok upptäcks.
Fyndigheten i Kallak/Gállok upptäcks av Sveriges geologiska undersökning (SGU) 1947.
1970
Geologiska undersökningar genomförs av SGU.
De geologiska undersökningar som SGU genomför visar att Kallak/Gállok är Sveriges största oexploaterade järnmalmsfyndighet.
2006
Första undersökningstillståndet beviljas.
Det första undersökningstillståndet för Kallak/Gállok beviljas av Bergstaten 2006. Ett undersökningstillstånd innebär att företaget enligt minerallagen har ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper. Samtidigt tilldelas Beowulf Mining sju prospekteringstillstånd.
2010–2014
Provborrning och provbrytning samt analys av fyndigheterna.
Mellan 2010–2014 provborras totalt 131 hål och 27 895 meter i Kallak/Gállok Norra och Södra.
I hela Kallak/Gállok-området uppskattas 389 miljoner ton järnmineralisering med en järnhalt på 28 procent. Genom anrikning kan halten ökas till ett marknadsledande koncentrat som innehåller 71,5 procent järn.
2013
Kallak/Gállok utses till ett område av riksintresse. Bearbetningskoncession för Kallak K nr 1 lämnas in.
2013 utser SGU Kallak/Gállok till ett område av riksintresse på grund av dess potentiella betydelse för att säkra Sveriges råvaruförsörjning. I den bemärkelsen betraktar SGU Kallak/Gállok som en strategisk och värdefull tillgång som vid sidan om LKAB:s aktiva gruvor kan säkerställa att Sverige behåller sin ställning som Europas största järnmalmsproducent. Kallaks/Gálloks mineraler och metaller ska därmed skyddas från konkurrerande intressen.
Bearbetningskoncession för Kallak K nr 1 lämnas in till Bergsstaten den 24 april.
2014
Beowulfs ansökan om bearbetningskoncession avslås av Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen konstaterar att Beowulfs bearbetningskoncession uppfyller kraven enligt kapitel 3, 4 och 6 i Miljöbalken, men beslutar ändå att avslå ansökan. De hänvisar till en specifik transportväg som sägs ha negativ påverkan på̊ världsarvet Laponia.
Beowulf tar till sig Länsstyrelsens invändningar och en ansökan överlämnas sedan till Sveriges regering.
2015
Länsstyrelsen kompletterade sitt ställningstagande.
Länsstyrelsen kompletterade sitt ställningstagande under 2015 och sa ja till en bearbetningskoncession, men då gällde det enbart gruvområdet, det vill säga koncessionsområdet.
2016
Regeringen återsänder Beowulfs ansökan till Bergsstaten för ny behandling.
Högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Norra Kärr får regeringen att återsända Beowulfs ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten för ny behandling.
Världsarvet Laponia pekas ut som föremål för granskning.
2017
Kallak/Gállok anses inte ha någon direkt påverkan på Laponia.
Länsstyrelsen besvarar inte Bergsstatens frågor inom ramen för Bergsstatens utredning och inga ytterligare yttranden görs. Bergsstaten meddelar regeringen att ansökan är i linje med Högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Norra Kärr.
Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet konstaterar att Kallak/Gállok inte har någon direkt påverkan på Laponia som ligger 34 km från den närmaste punkten för den planerade gruvan. Bergsstaten skickar därför tillbaka ansökan till regeringen.
Mars 2022
Jokkmokk Iron beviljas bearbetningskoncession för Kallak K nr 1.
Beowulfs svenska helägda dotterbolag Jokkmokk Iron Mines AB beviljas bearbetningskoncession för Kallak K nr 1 av regeringen. En bearbetningskoncession enligt minerallagen innebär en ensamrätt att utvinna fyndigheten under den tid som koncessionen gäller, vilket normalt är 25 år. Koncessionsområdet Kallak K är beläget cirka 2 km sydost om byn Björkholmen och cirka 40 km väster om Jokkmokk, på en ö i Lilla Lule älv.
För koncessionen gäller 12 villkor. Bergmästaren ser till att villkoren efterlevs.
2022
Arbetet med ansökan om miljötillstånd fortsätter.
Arbetet med ansökan om miljötillstånd fortsätter, bland annat med uppdaterade utredningar av naturvärden, vattenhantering och alternativ för transport av Kallak/Gállok-produkter från gruva till marknad.
Ett första rennäringssamråd hålls den 17 november i Jokkmokk med två samebyar närvarande, Sirges och Tuorpon. Ett informationsmöte för allmänheten hålls den 11 december i Folkets hus i Jokkmokk.
2023
En Scoping Study, enligt Pan-European Reserves and Resources Reporting Committee (”PERC”) Standard, 2017 har slutförts för Kallak/Gállok Norra.
Studien genomförs av konsultföretaget SRK med stöd av Vulcan Technologies Pty och lägger grunden för nästa steg med Pre-Feasibility Study, där alternativ och avvägningar analyseras för att uppnå Net Zero ambitionen och utveckla en hållbar gruva.
2023 och framåt
De närliggande malmkropparna i Kallak/Gállok South undersöks.
Kallak/Gállok South består av två malmkroppar som kräver ytterligare undersökningar och har potential att förlänga projektets gruvlivslängd.
2024
Förstudien kommer att slutföras och miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in för Kallak/Gállok Norra.
Efter inlämnandet av miljökonsekvensbeskrivningen kommer arbetet att fortsätta med ansökan om miljötillstånd för Kallak/Gállok North som sedan kommer att lämnas in till mark- och miljödomstolen.
Expertkonsulter har anlitats för att hjälpa till med miljöstudierna, som inkluderar kartläggning av området, provtagning, analys och utveckling av en grundlig förståelse för naturvärden och vattenförekomster.
Den definitiva genomförbarhetsstudien kommer att följa slutförandet av den preliminära genomförbarhetsstudien och förväntas vara slutförd under 2025.