Frågor och svar

Vad är egentligen en bearbetningskoncession? Och hur går dialogen med samebyarna i området runt Kallak/Gállok?

Om bolaget
Vilka är Jokkmokk Iron?
Jokkmokk Iron Mines AB är ett svenskt företag som grundades 2011 och är ett helägt dotterbolag till Beowulf Mining plc. Bolaget utvecklar järnmalmsprojektet Kallak/Gállok, som är beläget cirka 40 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län i norra Sverige.

Kallak/Gállok har potential att producera ett världsledande järnmalmskoncentrat, vilket skulle göra det till en viktig råvara för den gröna stålindustrin. Jokkmokk Iron drivs med stor hänsyn och respekt för miljö, natur, kultur och rennäring.

Vad är Beowulf Mining för bolag?
Beowulf Mining är ett gruvbolag med intressen i järnmalm, grafit, bas- och ädelmetaller i Sverige, Finland och Kosovo. Bolaget grundades 1988 och har sitt huvudkontor i London, England. Beowulf är noterat på två börser, Spotlight i Stockholm och AIM (Alternative Investment Market) i London.
Varför vill Jokkmokk Iron bryta järnmalm i Kallak/Gállok?
Kallak/ Gállok har potential att producera ett världsledande järnmalmskoncentrat som skulle vara en viktig råvara för den gröna stålindustrin. Stålindustrin står för närvarande för cirka 7 % av de globala utsläppen av växthusgaser och det finns därför ett starkt behov av att minska koldioxidutsläppen från industrin. Vi tror att Kallak/ Gállok kan spela en viktig roll i detta.

Dessutom skulle en gruva i Kallak/Gállok skapa ekonomisk tillväxt för Jokkmokk, med 250 arbetstillfällen direkt kopplade till gruvan och förmodligen ytterligare 450 indirekta arbetstillfällen, som alla betalar skatt och använder lokala butiker och tjänster. Vi tror att närvaron av en ny, stark basindustri i kommunen kommer att leda till ökade investeringar, entreprenörskap, inflyttning och framtidstro.

Hur kommer vi att löpande informera om vår verksamhet?
Vår webb jokkmokkiron.se kommer att vara den huvudsakliga informationskanalen där vi öppet och transparent kommer att berätta om verksamheten och lägga ut dokument och texter.

Vi kommer också att hålla öppna informationsmöten i Jokkmokk, till vilka alla är välkomna. Vi kommer att annonsera dessa möten i media, lokaltidningar och på vår webb.

Vi kommer även att hålla specifika så kallade “samråd”. Det kommer att både vara öppna samråd i enlighet med Miljöbalken och särskilda rennäringssamråd som vi håller tillsammans med samebyarna.

Om gruvan
Vad är det som finns i Kallak/Gállok som är så viktigt att bryta?
Fyndigheten är unik med tanke på kvaliteten på det järnkoncentrat den kan producera. Enligt experter med lång erfarenhet av mineralindustrin rör det sig om ett järnkoncentrat som efter anrikning innehåller mer än 70 procent järn. Det är marknadsledande.

Bedömningen är därför att gruvan i Kallak/Gállok skulle minska koldioxidavtrycket i traditionell ståltillverkning, förbättra energieffektiviteten och minska avfallet i alla processer för att framställa stål. Det finns ett stort behov och en stor efterfrågan av produkten på marknaden.

Bearbetningskoncessionen omfattar Kallak/Gállok Norra och fyndigheten uppskattas innehålla 132 miljoner ton järnmineralisering med en järnhalt på 28 procent. Genom anrikning kan halten ökas till ett marknadsledande koncentrat som innehåller 71,5 procent järn.

Tillgången på metall och mineral beräknas att bli flaskhalsen i klimatomställningen. Vindkraftverk, solpaneler, batterier och elbilar kräver en hög tillgång till metaller och mineral. Samhället kommer att behöva både återvinna allt som finns att återvinna, och samtidigt utvinna ytterligare material. Här hoppas vi att kunna bidra.

Hur tänker vi bryta malmen?
Vi tänker öppna ett modernt dagbrott där vi tar avstamp i teknikens framkant och använder all samlad kunskap, erfarenhet och teknik för att realisera ambitionen att bygga världens bästa dagbrott med minsta möjliga påverkan på natur och miljö. Vi vet att det är möjligt. Det finns stor samlad erfarenhet och kompetens i branschen och i den akademiska forskningen. I vår verksamhet bygger vi nytt från grunden, och det ger oss möjligheten att göra rätt från början. Verksamheten kommer givetvis att tillfälligt förändra naturen men vi kommer att utvinna berget så skonsamt som möjligt och lägger stor vikt vid att redan tidigt i processen planera för det bästa återskapandet av marken efter brytningens slut.
Fakta om fyndigheten
Malmfyndigheten i Kallak/Gállok är uppdelad på ett flertal olika områden där Kallak norra och Kallak södra-norra del är undersökt enligt PERC-standard* och klassificerad som Känd och Indikerad fyndighet med en volym om 132 miljoner ton malm med en Fe-halt på 27,8%.

Kallak södra-södra del är endast till vissa delar undersökt enligt den gällande PERC-standarden och kan då bara beskrivas som ”antagen” fyndighet utan klassificerad volym eller halt av koncentrat. Båda dessa fyndigheter är klassade som ”riksintressanta fyndigheter” av SGU.

Den bearbetningskoncession som Jokkmokk Irons tilldelats omfattar Kallak K nr 1. I tidigare kommunikation har 389 miljoner ton förekommit för att beskriva fyndighetens totala storlek och omfattning. Siffran är en summering av både de klassificerade volymerna i Kallak norra enligt PERC-standard och antagna, ännu ej klassificerade volymerna i Kallak södra-södra.

Vill ni veta mer om malmfyndigheternas placering och volymer, klicka här.

*Mineral Resources have been classified according to the PERC Standards 2017, by Howard Baker (FAusIMM(CP) an Independent Competent Person
Om processen
Vad innebär bearbetningskoncession?
En bearbetningskoncession är ett tillstånd som ger rätt till utvinning och tillgodogörande av ett koncessionsmineral. Den som beviljats bearbetningskoncession har ensamrätt att utvinna fyndigheten under den tiden som koncessionen gäller, vilket normalt är 25 år.
Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva regeringens beslut i en så kallad “rättsprövning”. Vad betyder det?
Enligt svensk lag kan man inte överklaga ett beslut om bearbetningskoncession. Lokala föreningar inom Naturskyddsföreningen, Jåhkågasska tjiellde och Sirges sameby, har ansökt hos Högsta Förvaltningsdomstolen om rättsprövning. Det innebär att domstolen nu ska pröva om regeringens beslut strider mot någon rättsregel.
Hur ska ni se till att markerna återställs när ni är färdiga i Kallak/Gállok?
Att återställa marken är en mycket viktig fråga för oss och någonting som vi redan nu planerar för. Vi kommer redan under produktionen välja att nyttja brytningsteknik som underlättar återställandet och återskapandet av miljön. För själva efterarbetet kommer vi att använda moderna och innovativa tekniker och lösningar. Det finns stor samlad erfarenhet och kompetens i branschen och i den akademiska forskningen. Vi vet därför att det är möjligt att efter brytning återskapa marker med minst lika höga naturvärden som innan verksamheten började. Återställandeperspektivet finns med oss redan i första skedet av verksamheten. Vi ser fram emot att få stöd av samebyarnas expertis när det gäller att också säkerställa att markerna åter kan användas för renbete. För att säkerställa att efterarbetet kan genomföras på bästa sätt kommer vi att löpande fondera pengar så att de ekonomiska medlen finns redo när det är dags för denna fas av arbetet.
UNESCO har i ett yttrande uttryckt sin oro för att en gruvetablering
kan komma att påverka världsarvet Laponia. Hur ser vi på det?
Det är viktigt att komma ihåg att Kallak/Gállok inte ligger i Laponia. Den närmaste punkten ligger 34 km från Laponias gräns. Den risk som UNESCO lyfter handlar därför inte om en direkt påverkan genom gruvan. Däremot finns en risk att gruvverksamheten skulle leda till att fler renar än idag söker sig till markerna inom Laponia, och att världsarvet därigenom ska påverkas av ett högre användartryck från rennäringsverksamhet. Vi har tillsammans med samebyarna ett gemensamt ansvar för att undvika sådan negativ påverkan på Laponia och detta kommer vi hantera inom ramen för samråd och annan dialog.
Om rennäringen
Bedrivs det renskötsel i det här området?
Ja, inom Jokkmokks kommun bedrivs renskötsel av fem samebyar: Sirges sameby, Jåhkågasska tjiellde, Tuorpon sameby, Slakka sameby och Udtja sameby. Sirges är Sveriges största sameby och Udtja sameby är Sveriges minsta. Kallak/Gállok ligger inom Jåhkågasska tjielldes renskötselområde. Norr om Jåhkågasskas område har Sirges sameby sitt renskötselområde och söder om Jåhkågasskas område har Tuorpon sitt område.
Vilka åtgärder kommer vi att vidta för att minimera påverkan på renskötseln?
Exakt vilka åtgärder som kommer att behövas och vilka lösningar som blir bäst kommer vi att besluta tillsammans med de samebyar som kan beröras. Vi kommer att arbeta för en nära och förtroendefull dialog med samebyarna eftersom de är experterna på renskötsel och bäst förstår de behov som finns.

Regeringen har uppställt ett antal villkor som ska säkerställa en så begränsad negativ inverkan på rennäringen som möjligt. Dessa villkor kommer vi givetvis att följa.

  • Vi kommer att vidta anläggningsarbeten under perioder som ger minsta möjliga negativa påverkan (villkor 2).
  • Vi kommer att ta så lite mark i anspråk som möjligt, i möjligaste mån undvika att påverka renarnas flyttleder och även se till att orsaka minsta möjliga negativa påverkan när flyttleder och angränsande betesområden nyttjas (villkor 3).
  • Vi kommer att ersätta Jåhkågasska om merkostnader skulle uppstå om användandet av flyttleder påverkas negativt (villkor 4).
  • Vi kommer att bekosta lastbilstransporter av Jåhkågasskas renar förbi koncessionsområdet, om det behövs (villkor 5).
  • Vi kommer att etablera skyddsstängsel, vallar eller liknande för att minimera risken för olyckor med renar och för att möjliggöra säkra övergångar genom eller förbi området (villkor 6).
  • Vi kommer att löpande samråda med Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon samebyar för att klarlägga behovet av åtgärder och resurser för att uppfylla dessa villkor och för att också på andra sätt motverka störningar för renskötseln (villkor 8).
  • Vi kommer att återställa marken efter avslutad brytning så att den åter kan utnyttjas för rennäring, och redan tidigt i planeringen utarbeta en plan för denna efterbehandling i samråd med samebyarna (villkor 10).
Vilka samebyar har vi kontakt med?
Regeringen har i sitt koncessionsbeslut pekat ut de tre samebyarna Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon och det är dessa tre som vi har kontakt med. Sedan har vi också kontakt med Sametinget i vissa frågor.
Hur går dialogen med samebyarna till??
De formella mötena kallas för rennäringssamråd och de kommer att hållas åtminstone fyra gånger per år. Dessa möten har en angiven agenda och kallelse skickas ut med viss framförhållning. Mötena dokumenteras och denna dokumentation ges alla personer som har deltagit vid samrådet möjlighet att rätta för att säkerställa att dokumentationen på ett korrekt sätt speglar det som framkommit vid samrådet. Dokumentationen skickas därefter till Sametinget, Länsstyrelsen och Bergsstaten.

Det första rennäringssamrådsmötet hölls i Jokkmokk den 17 november. Denna gång lämnade vi information om de undersökningar som planeras och som kan komma att beröra samebyarnas verksamhet. De som deltog fick möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Vi diskuterade också lämpliga tidpunkter för kommande samråd för att det ska passa så bra som möjligt med renskötseln.

Utöver de formella samråden kommer vi att ha ytterligare dialog och samtal med samebyarna när det kan behövas.

Om dialogen med andra
intressenter / lokalsamhället
Hur kommer vår verksamhet att gynna lokalsamhället?
Vi kommer att arbeta för att vara en trovärdig och långsiktig partner som bidrar till att Jokkmokks kommun är attraktiv att flytta till, att arbeta och bo i, att besöka och att starta och driva företag i. Genom arbetstillfällen och investeringar hoppas vi bidra till ett blomstrande Jokkmokk. Ekonomiska beräkningar visar att varje jobb i gruvbranschen skapar ytterligare 1,8 jobb i underleverantörsleden. Till det kommer ännu fler arbetstillfällen när inflyttning får kommunen att växa.
Hur jobbar vi med att de arbetstillfällen som skapas går till de som faktiskt
bor i eller i närheten av Jokkmokk?
Vi kommer att med god framförhållning och samarbeten i regionen arbeta målmedvetet för att undvika jobbpendling till Jokkmokk, och framför allt all typ av så kallad “fly-in/fly-out”-personal. Vi vill se en stark, växande och levande kommun med framtidstro för generationer framåt. Ett gott arbetsliv utan lång arbetspendling ger livskvalitet för individer och familjer, och bygger ett starkt samhälle.

Strukturum, som hjälper företag att etablera sig i Jokkmokk, har bland annat tittat på hur arbetslösheten ser ut i kommunen för att hjälpa oss att förstå vilka åtgärder som kan behövas. I gruvan kommer det finnas olika typer av jobb med olika kompetenser. Vår förhoppning är våra medarbetare antingen finns i närområdet eller flyttar hit. Därför behöver vi säkerställa att Jokkmokksbor som vill arbeta för oss får den utbildning de behöver, och att ytterligare framtida medarbetare väljer att bosätta sig i Jokkmokk.

Hur ska de som bor i Jokkmokk få rätt utbildning för kvalificerade jobb
hos er?
Vi kommer att arbeta tillsammans med regionala aktörer för studie- och yrkesvägledning, gymnasieskolor, YH-utbildningar och även tillsammans med Luleå Tekniska Universitet. Vi ser många möjligheter att kunna stötta de som vill vidareutvecklas och att skapa förutsättningar för vidareutbildning. Dessutom finns det många Jokkmokksbor som redan har rätt kvalifikationer, som i dag pendlar långa sträckor för att arbeta för andra bolag och som kan komma att föredra att byta arbetsgivare för att arbeta närmre hemmet.
Aktuella undersökningar och arbeten

Hydrogeologiska undersökningar

Hur länge pågår dessa åtgärder?
Själva borrningen och installationen är ett arbete som tar sammanlagt ett par dagar i anspråk och kommer att vara färdigställt senast under april, men troligtvis redan under mars månad. Därefter kommer provtagningar att ske löpande.
Hur stora hål blir det i marken?
Provtagningshålen blir ca 10 cm i diameter. De borrade hålen är jämförbara med de hål som borras vid installation av bergvärme.
Har Jokkmokk Iron tillstånd för dessa åtgärder?
Ja, Jokkmokk Iron har fått godkänt av markägarna för att ta sig ut i terrängen, genomföra borrningar och installera vattenprovtagningspunkter.
Hur hanteras borrkaxet?
Borrkaxet är det grus som uppstår vid borrning. Borrkax är helt enkelt naturligt, söndermalt berg och är helt ofarligt då det består av samma beståndsdelar som berggrunden. Borrkaxet kommer att ligga kvar vid borrplatsen och försvinner så småningom när snön smälter och väder och vind har gjort sitt.
Behöver man röja skog för att kunna borra vattenbrunnar?
Vi har valt platser för att minimera det antal meter som det blir nödvändigt med terrängkörning och för att inte behöva ta ner mer än några enstaka träd. De flesta vattenbrunnar är belägna på skogsbruksmark som nyligen avverkats.
Har detta någonting med allemansrätten att göra?
Nej, åtgärderna ryms inte inom allemansrätten.
Vad säger samebyn Jåhkågasska om åtgärderna och vilken påverkan
har de på renskötseln?
Vi har en löpande dialog med Jåhkågasska för att finna sätt att begränsa störningar och påverkan, och för att kompensera de merkostnader som kan uppstå. Vi har informerat Jåhkågasska om de hydrogeologiska borrningarna. De har meddelat att dessa åtgärder har stor påverkan för renarna: på grund av att maskinerna lämnar spår i snön där det tidigare var orört så kommer flyttningarna av renarna och den fria strövningen i området försvåras avsevärt. Vi kommer att tillsammans med Jåhkågasska undersöka hur Jokkmokk Iron skulle kunna underlätta och lindra effekterna av åtgärderna.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad genom hela vår process.


    Jag accepterar de allmänna villkoren och har lästJokkmokk Irons sekretesspolicy.

    [mailpoetsignup mailpoetsignup-312 list:4 default:on]