Detta är en inofficiell översättning av det ursprungliga pressmeddelandet från Beowulf Mining plc som publicerades den 26 mars 2024. Översättningen är avsedd att underlätta läsningen för en bredare publik. Det ursprungliga engelskspråkiga pressmeddelandet har företräde framför denna översättning. Det ursprungliga pressmeddelandet kan hittas här: Highly Prospective Exploration Targets Identified at Parkijaur nr 7
Beowulf (AIM: BEM; Spotlight: BEO), och dess helägda svenska dotterbolag Jokkmokk Iron Mines AB (”Jokkmokk Iron”), har nöjet att ge en uppdatering om det senaste prospekteringsarbetet inom undersökningstillstånd Parkijaure nr 7 som ligger sydväst om Kallak bearbetningskoncession, i Jokkmokks kommun i norra Sverige.
Höjdpunkter
– Jokkmokk Iron slutförde geologisk kartläggning och blockprovtagning under 2023 och har sammanställt och bearbetat historiska geologiska, geofysiska, jordgeokemiska och borrningsdata inom tillståndsområdet för att identifiera 16 högprioriterade målområden.
– Ett prov från ett stenblock omedelbart öster om den största målzonen innehöll 14,6 % koppar (”Cu”), 0,56 % zink (”Zn”), 119 gram silver (”Ag”) per ton (”g/t”) och 0,35 g guld (”Au”) per ton (”g/t”).
– Vid historiska borrningar påträffades 6,2 meter (”m”) med 1,53 % Cu (inklusive 3,6 m med 2,45 % Cu) och 2,6 m med 0,96 % Cu i diamantborrhål 74002, och 110 m med 0,42 % Cu, 0,54 g/t Au och 0,16 % Zn (inklusive en höghaltig zon på 37,6 m med 0,63 % Cu, 0,87 g/t Au och 0,21 % Zn) i diamantborrhål MAJ04001.
– Omarbetning av historiska jordprovtagningsdata har identifierat ett omfattande område med anomal koppar i jord, inklusive en anomal zon som sträcker sig upp till 2 kilometer nordväst till sydost och som genomkorsar den största målzonen.
Ed Bowie, verkställande direktör för Beowulf, kommenterade:
”Att få ett analysresultat på 14,6% Cu från vårt provtagningsprogram för stenblock 2023 väckte helt klart vårt intresse. Vår detaljerade granskning och omtolkning av det historiska prospekteringsarbetet har gett upphov till några mycket intressanta resultat och framtida prospekteringsmål. Den historiska genomskärningen på 110 m med 0,62 % Cu, 0,54 g/t Au och 0,16 % Zn tolkas nu som att den borrades subparallellt med mineraliseringen, men den visar ändå på mineraliseringssystemets omfattning och utbredning. Detta bekräftas ytterligare av borrskärningen på 6,2 m med 1,53 % Cu som tolkas vara tvärs över den mineraliserade strukturen och därför närmare den verkliga bredden.
”Vi kommer att försöka förfina och förbättra målen genom lågkostnadsfältarbete under fältsäsongen 2024.”
Historiskt prospekteringsarbete av Sveriges geologiska undersökning (”SGU”)
Undersökningstillstånd Parkijaure nr 7 är 22,12 km2 stor och ligger 7 km (Figur 1) sydväst om bearbetningskoncessionen Kallak. Undersökningstillståndet, som tilldelades i juni 2021, har historiskt prospekterats av SGU mellan 1970 och 1985 där tre kopparmål, Iekelvare, Malmtjärn och Pälkasbäcken, identifierades. Det historiska prospekteringsarbetet omfattade diamantborrning, undersökningsdikning, geologisk och blockkartering, geokemisk jordprovtagning och olika geofysiska metoder (inklusive magnetiskt anomalifält, slingram, resistivitet och inducerad polarisation (”IP”)).
Figur 1. Jokkmokk Iron undersökningstillståndsområden och prospekteringsmål.
Sommaren 1972 upptäckte SGU flera kopparhaltiga stenblock vid Iekelvare. Fyndet följdes upp av ett geokemiskt jordprovtagningsprogram där flera mycket lovande kopparmål identifierades. Ett diamantborrningsprogram med totalt 13 hål och 2.063 m slutfördes i området mellan 1974 och 1977.
Kopparmineraliseringar identifierades genom borrning inom en 50 till 100 meter bred och 250 meter lång zon, nära kontakten mellan graniter och suprakrustala gnejser. Kopparhalten nådde flera procent på sina ställen men var i allmänhet oregelbunden och associerad med sprickzoner som indikerar en strukturell kontroll. Diamantborrhål 74002 påträffade 6,2 m med 1,53% Cu (inklusive 3,6 m med 2,45% Cu) och 2,6 m med 0,96% Cu. Det verkar som om förlängningen nedåt i djupet av den kopparmineralisering som påträffades i borrhål 74002 aldrig har testats genom senare borrningar och därför är ett mycket intressant mål för framtida borrningar.
Det historiska prospekteringsarbete som SGU genomfört indikerar att basmetallmineraliseringen i området förekommer inom eller i anslutning till områdets suprakrustala gnejser. Geokemiska anomalier och fynd av mineraliserade stenblock tyder på ytterligare mineralisering syd-sydost om de historiska borrpunkterna. SGU drog slutsatsen att möjligheterna att hitta ytterligare mineraliseringar i området var goda, inklusive i de mindre utforskade områdena sydväst och nordväst om Iekelvare.
Historiskt prospekteringsarbete av Beowulf
Prospekteringsarbete i området utfördes av Beowulf under 2003 och fortsattes av Phelps Dodge under 2004 och 2005 enligt villkoren i ett joint venture-avtal. Det arbete som utfördes av Beowulf 2003 bestod av kartläggning av stenblock med fokus på två separata stenblocksfält. Det bästa analysresultatet från provtagningen av stenblock innehöll 15,75% Cu och flera stenblocksprover innehöll mer än 1% Cu. Guld i samband med kvartsgångar har också rapporterats med upp till 9,4 g/t Au från blockprovtagning.
Det arbete som utfördes av Phelps Dodge under 2004 och 2005 omfattade totalt 613 jordprover med hjälp av provtagningstekniken Mobile Metal Ion (”MMI”) som tydligt visade en kopparanomal zon som sträckte sig mer än 1.000 m i nordvästlig till sydöstlig riktning. Phelps Dodge genomförde också totalt 12 diamantborrhål under 2004 och 2005. Det bästa borrhålet MAJ04001 innehöll 110 m med 0,42% Cu, 0,54 g/t Au och 0,16% Zn från 34,80 m ned i hålet (inklusive en mer höghaltig zon på 37,6 m med 0,63% Cu, 0,87 g/t Au och 0,21% Zn från 91,4 m ned i hålet).
Potential för prospektering
Under 2023 sammanställde Jokkmokk Iron´s prospekteringsteam, med hjälp av oberoende konsulter Geovista AB (”Geovista”), ett antal historiska geologiska, geokemiska och geofysiska dataset och följde sedan upp detta med rekognoseringskartläggning och provtagning i oktober 2023. I november 2023 slutförde Geovista en omarbetning och omtolkning av de historiska geofysiska dataseten, inklusive magnetiskt anomalifält, slingram, resistivitet och IP.
Geovistas arbete identifierade totalt 16 målområden baserat på en kombinerad tolkning av de omarbetade historiska geofysiska dataseten (Figur 2). Målområdet vid Iekelvare är det största och har också varit föremål för merparten av den historiska prospektering som utfördes av SGU och senare av Beowulf och Phelps Dodge. De borrkampanjer som slutfördes mellan 1974 och 1977 genomkorsade oregelbunden kopparmineralisering i samband med sprickzoner, vilket belyser prospekteringspotentialen för kopparmineralisering i området. Den bästa sektionen i borrhål 74002 var 6,2 m med 1,53 % Cu (inklusive 3,6 m med 2,45 % Cu) och 2,6 m med 0,96 % Cu är av särskilt intresse eftersom den också visar på potentialen för zoner med höggradig kopparmineralisering. Detta borrhål har aldrig följts upp med borrning nedåt i djupet och det finns därför potential att utvidga mineraliseringen till djupet. Blockprovtagning utförd av Beowulf 2023 från ett block 150 m sydost om Iekelvare och i riktning mot den modellerade isrörelsen gav ett högsta analysresultat på 14,6 % Cu, 0,56 % Zn, 119 g/t Ag och 0,35 g/t Au. Detta resultat kom från samma område som det historiska stenblocksprovet på 15,75 % Cu. Inget av de tidigare borrhålen har gett så höga halter och därför har källan till mineraliseringen inte lokaliserats. Andra anomala prover inkluderar 0,24% Cu och 0,17% Cu inom samma blockfält. Ytterligare ett prov från en berghäll cirka 4 km österut gav 2,33% Cu.
Det arbete som utfördes av Beowulf och Phelps Dodge mellan 2003 och 2005 belyste också möjligheterna till koppar- och guldmineralisering i området. Genomskärningen av 110 m med 0,42 % Cu, 0,54 g/t Au och 0,16 % Zn från 34,80 m ned i hålet (inklusive en mer höghaltig zon på 37,6 m med 0,63 % Cu, 0,87 g/t Au och 0,21 % Zn från 91,4 m ned i hålet) i MAJ04001 är mycket uppmuntrande. Genom att granska historiska borrsektioner framgår det att borrhål MAJ04001 sannolikt har borrats parallellt med en mineraliserad struktur, men den breda mineralisering som påträffades belyser fortfarande potentialen för omfattande mineralisering i området. Dessutom har källan till den omfattande mineraliseringen inte identifierats.
Från genomgången av historiskt prospekteringsarbete och 2023 års rekognoseringskartläggning och provtagning i Parkijaure nr 7-tillståndet kan man dra slutsatsen att området är mycket prospektivt med potential att identifiera nya högkvalitativa borrmål. Prospekteringsteamet arbetar på ett fältprogram för 2024 för att öka vår förståelse för de geologiska kontrollerna och omgivningarna och göra det möjligt för oss att förfina framtida borrmål.
Figur 2. Parkijaure nr 7, höjdpunkter från borrningen, analys av prover, Cu MMI jordgeokemi och kombinerade geofysiska markmål.